Efter avslagsbeskedet

Vad händer när man har fått avslag? För många väntar bottenlös förtvivlan, förlamande rädsla och maktlöshet. Men inom samhället finns också starka krafter som vill ge hjälp och stöd.  Under vårt kvällsseminarium - Efter avslagsbeskedet - berättade flera experter om sina erfarenheter av att träffa dessa personer.  

Soy Schneider, Föreningen Habibi

I september 2016 presenterade regeringen ett åtgärdspaket som bland annat har målsättningen att öka antalet verkställda utvisningar samt antalet så kallade ”förvarsplatser”. Vad händer efter utvisningsbeslut och vad innebär verkställighetshinder och inhibition (uppskjuten verkställighet av beslut)?

Utifrån den nuvarande samhällssituationen arrangerade Transkulturellt Centrum en fullsatt utbildning kring just dessa frågor med tre inbjudna föreläsare:
Soorej Jose Puthoopparambil, forskare vid Uppsala Universitet
Anders Sundqvist, jurist på Rådgivningsbyrån
Sooi Schenider, grundare av Föreningen Habibi
Anders Sundqvist är jurist och arbetar på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Han beskriver konsekvenserna av att den nya lagstiftningen med den så kallade ”Begränsningslagen” ändrar huvudregeln från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd. 

Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen

Anders beskriver processordningen efter ett avslag, om Migrationsverkets, Migrationsdomstolens samt Migrationsöverdomstolens respektive roll om man ber om ande inhibition (att inställa verkställighet av en dom eller ett beslut) av ett beslut om avslag på asylansökan.
Anders berättar också om de hinder för verkställighet av ett avslagsbeslut som kan uppstå - till exempel:

• Medicinska verkställighetshinder
• Mottagarlandet vill inte ta emot den asylsökande eller saknar ett ordnat mottagande för ett barn
• Barnets rätt till ett privatliv – art 8 ECHR
• Barn som är omhändertagna enligt LVU

Levnadsvillkor för förvarstagna

Soorej Jose Puthoopparambil är forskare vid Uppsala Universitet. Han har skrivit en avhandling med rubrik ”Life in Immigration Detention Centers” där han intervjuat förvarstagna personer och personal i Sverige och andra EU-länder.

Vad är ett förvar?

Ett förvar är Migrationsverkets låsta lokaler - där Migrationsverket eller polisen kan fatta beslut om förvar.
I Utlänningslagen står: ”Utlänning får tas i förvar när (Utlänningslag (2005:716): Identitet är oklar sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas man behöver förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning.”
I sitt forskningsprojekt har Soorej Jose haft som syfte att: utforska det dagliga livet hos förvarstagna och identifiera faktorer som kan lindra negativa effekter av förvar på förvarstagnas hälsa.
Soorej beskriver omständigheter som påverkar förvarstagnas hälsa och livskvalitet. De intervjuade personerna, migranter och personalen på förvar, berättar om en känsla av maktlöshet på grund av brist på kontroll, rädsla, bristande förmåga hos personalen att ge stöd samt brist på sjukvård inom Förvaret.
– Maktlösheten, ovissheten och språkbarriärerna försvårar tillvaron för dessa personer, berättar Soorej.

Soi Schneider är en av grundarna av den ideella föreningen Habibi som startade i januari 2016. Soi har tidigare arbetat i flera år som socialterapeut med barn och unga och även engagerat sig volontärt. Det var just i rollen som volontär på ett transitboende som hon hösten 2015 kom i kontakt med barn, främst pojkar och främst från Marocko. Barn som levde på gatan utan kontakt med socialtjänst eller annat stöd. Flertalet i åldern 13-14 år.

Marockanska barn ensamma i Sverige 

Soi och hennes man Tobias tog hand om flera av dessa pojkar:
- När vi startade föreningen Habibi fortsatte vi med uppsökande verksamhet. Tre pojkar blev placerade hemma hos oss samt utöver dem pojkar som socialtjänsten inte tog ansvar för. Det slutade med att vi hade sju killar boende i ett rum.

Habibi började skapa relationer med personer och myndigheter som barnen borde ha kontakt med – socialtjänst och gode män.
– Men många av de barn vi kommer i kontakt med vill inte söka asyl eftersom de vet att de får avslag. Många av dem som har fyllt 18 lever på gatan där de känner sig tvingade in i kriminalitet.

Soi berättar:
- Anledningen att de känner sig tvingade in i kriminalitet är den nya LMA-lagen som innebär att de inte har rätt till boende eller ersättning.
Tidigare har det varit svårt att utvisa någon till Marocko men där har det skett en viss förändring berättar Soi:
- Nu samarbetar Marocko men det är fortfarande begränsat till dem som har fått ID-handlingar innan de lämnade Marocko. De som inte har fått sin ID handling går inte att utvisa.
Bland kursdeltagarna fanns vårdpersonal, kuratorer, socionomer och andra yrkeskategorier. så här sammanfattar en av deltagarna kvällens seminarium:
– På samma sätt som vi fick en tydlig bild av vilken hård verklighet många asylsökande personer lever i - fick vi även en lika tydlig bild av den genuina vilja som finns bland berörd personal att hjälpa dem.