Tandvård och tortyrskador
Fysiologiskt är tand- och munrelaterad smärta bland det svåraste en människa kan uppleva. Det är tandvårdens absoluta uppgift att på alla sätt bistå en tortyröverlevare med stöd, lindring, behandling och rehabilitering.
Det kan vara svårt att fastställa skador i mun och på tänder som en följd av
tortyr. Att identifiera en tortyröverlevare kräver med andra ord stor uppmärksamhet och noggrannhet av tandvårdspersonalen.
Smärta relaterad till huvudet hör till det vanligaste kvarstående men tortyröverlevare vittnar om. Långvarig, bestående eller kronisk smärta i huvud, ansikte, mun och tänder ska bedömas och behandlas i relation till fysiskt trauma. Smärta får inte förväxlas med ospecifika symtom på PTSD.
Tortyrens konsekvenser i tandvården
Behandlingssituationen i tandvården påverkas på olika sätt av den tortyr patienten varit utsatt för. Direkt skada mot tänder eller orala mjukvävnader leder ofta till tandvårdsfobi eller att patienten dissocierar (avskärmar sig) under behandling. Patienten kanske har varit med om att få olika föremål intvingade i munnen och har därför en stark rädsla att kvävas eller bli medvetslös, känner äckel eller har starka kväljreflexer.
I vissa tortyrmetoder är vatten är inblandat. Vattnet kan vara varmt, kallt eller förorenat, exempelvis vid submarino (skendränkning) eller tvångsdrickande vid så kallad waterboarding. Andra kan ha varit utsatta för orala våldtäkter, tvångsmatning och påtvingad svält. De båda sistnämnda metoderna kan inverka på den framtida kosthållningen och fömågan att äta eller dricka.
Slag eller sparkar mot huvudet och mellanansiktet (området från kinder till käklinje) eller samtidiga hårda slag mot öronen (kallat telefono) kan, förutom rena tandskador, ge bestående smärta i käklederna. Elektrisk tortyr som ger starka kramper kan få tänder och fyllningar att frakturera (spricka) och ge svåra skador på tungan.
Tandförluster, en kraftigt utvecklad tandlossning, svåra oförklarliga smärtor, en dåligt eller extremt väl rengjord mun måste tas på allvar och ska särskiljas från de vanligare munhälsoproblemen. Många tortyröverlevare som har mycket dålig munhälsa upplever ett extra stigma i kontakten med andra människor.
För att stärka patientens berättelse behövs en noggrann dokumentation och oral undersökning med palpation (det vill säga undersöka med händerna) tillsammans med röntgenundersökning. Observera om något verkar avvikande och utred detta vidare.
Avslutningsvis kan det vara värt att notera FDI World Dental Federation´s
policy "Guidelines for Dentists against Torture" (pdf) som säger att: ”Yrkesutövare ska inte tolerera, ha överseende med eller delta i tortyr eller annan grym och brutal, inhuman eller förnedrande behandling av sina medmänniskor".
För dig som vill läsa mer
Arge, Sára O. (2014) Forensic odontological examinations of alleged torture victims att the University of Copenhagen 1997-2011 Torture . 2014;24(1):17-24.
Johansson-Latham, G. (2010) Våldtäkt – ett globalt perspektiv, Utdrag ur NCK-rapport 2010:02/ISSN 1654-7195
Moisander, Pia A. & Edston, Erik. (2003). Torture and its sequel – a comparison between victims from six countries. Forensic Sience International 137 (2003) 133-140.
Singh et al (2008) Oral health status of refugee torture survivors seeking care in the united states, American Journal of Public Health, December 2008 Vol 98 No 12Guidelines for Dentists against Torture.
Speers, Richard D et al (2008) Preventing dentists´involvement in torture – the developmental history of a new international declaration JADA, Vol.139 December 2008.