Skriv ut den här sidan

Tortyrskadade patienter

Tortyr förekommer i tre fjärdedelar av världens länder och en tredjedel av asylsökande i Sverige berättar om tortyrupplevelser. De är en patientgrupp med starka vårdrättigheter.

De har rätt till:

  • Utredning av skadorna
  • Dokumentation av skadorna
  • Psykisk och somatisk rehabilitering

Trots det frågar vårdpersonal mycket sällan om en patient har upplevt tortyr och få utbildas i att känna igen, dokumentera och behandla skadorna.

Varför behöver tortyrskador uppmärksammas?

Det är mycket vanligt att tortyr leder till psykisk ohälsa som posttraumatisk stress och därför är uppgifter om tortyr viktiga för att kunna identifiera traumatiserade patienter. Att undersöka somatiska skador är viktigt i arbetet med smärtpatienter och för rätten till rehabilitering.

Tortyrskador syns i alla delar av sjukvården. Tandvården ser ofta märken av slag mot käke, utdragna tänder och elbehandling och behöver ha kunskap om både behandling och bemötande av tortyrskadade patienter. Oavsett var du arbetar underlättar det att veta om patienten blivit utsatt eftersom tortyr skadar tillit till andra människor. Den bristande tilliten gäller inte minst till det offentliga och vårdpersonal som ofta är närvarande i tortyrsituationer.

I journalen kan du KVÅ-koda att din patient varit utsatt för tortyr med kod Y07.3. Det är en hjälp när patienten kontaktar andra vårdgivare som då kan anpassa sitt bemötande och det ger också vårdens beställare ett bättre underlag.

Dokumention särskilt viktig för asylsökande

Det är förbjudet att utvisa någon till tortyr och därför får en asylsökande som kan ”göra sannolikt” att hen har utsatts för tortyr en omvänd bevisbörda. Det innebär att Migrationsverket måste visa att en person som utvisas inte skulle råka illa ut igen.

Att ”göra sannolikt” betyder enligt Europadomstolen att de asylsökande uppsöker en vårdcentral som dokumenterar skadorna. Läkaren på vårdcentralen förutsätts inte vara expert på tortyrskador utan ska bara dokumentera det hen ser, på samma sätt som när en misshandlad person kommer in på akuten. Numera är vårdens roll än mer framträdande. Enligt en ny dom i EU-domstolen får asylsökande personer som utsatts för tortyr inte utvisas om inte hemlandet kan garantera att de får vård för tortyrskadorna. Det gäller även vid psykologiska skador och suicidrisk.

Samma rättigheter för patienter med uppehållstillstånd

De starka vårdrättigheterna gäller också personer med uppehållstillstånd som kanske bott här länge. De som har utsatts har rätt att söka upprättelse, och en medicinsk utredning blir en del i det. Upprättelse kan också vara en viktig del i traumatiserade torterades psykologiska behandling.

Först och främst är vårdens ansvar förstås att göra en god utredning, och dokumentation är en förutsättning för en god vård och rehabilitering. Kroppsliga och psykologiska skador är lika viktiga att dokumentera och behandla, vilket tydliggörs i FN:s protokoll för att dokumentera skador, Istanbulprotokollet. Det finns träning att gå i Istanbulprotokollet och manualen kan också användas som vägledning för alla som möter torterade patienter.

Det här bör du som vårdpersonal göra

  • Dokumentera tortyrskador, psykiska, somatiska och tandvårdsrelaterad, i journalen, till exempel med KVÅ-koden Y07.3.
  • Om patienten så önskar ett intyg, exempelvis till Migrationsverket – 
    göra en vanlig dokumentation av synliga skador på kroppen, tillsammans med patientens berättelse och psykiska symtom. Om din professionella bedömning är att berättelse och symtom är konsekventa kan du nämna det i intyget.
  • Hjälpa patienten vidare till behandling – till smärtrehabilitering, urologi, traumabehandling mm.
  • Visa vänlighet och tålamod – torterade patienter har skadats av medmänniskor och har anledning att inte känna tillit.