Vård och tandvård som inte kan anstå – om rätt till vård för asylsökande och papperslösa
Den hälso-, sjuk- och tandvård som regioner enligt lag ska erbjuda asylsökande och personer utan uppehållstillstånd (papperslösa), skiljer mellan vuxna och barn – barnen har samma rättigheter som folkbokförda. Med det sagt, kan regioner ge mer omfattande vård än vad regelverken säger.
Vad menas med vård kan inte anstå?
Vården som inte kan vänta är enligt Socialstyrelsen:
Akut vård och behandling samt vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder.
Vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten.
Vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd.
Vård för att undvika mer omfattande vård och behandling.
Uppföljande vård efter tidigare insatser (inklusive psykiatrisk vård).
Preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och mödrahälsovård.
Läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner.
Barn ska ha samma förutsättningar till vård, omsorg och tandvård vare sig de är folkbokförda eller inte.
De allra flesta har också rätt till kostnadsfria mediciner enligt subventionerad lista, avgiftsfri tandvård och tillgång till hjälpmedel. Den dag patienten fyller 18 år räknas hen som vuxen.
Vuxna: Vård som inte kan anstå
Från den dag då patienten fyller 18 år har hen rätt till vård som inte kan anstå:
Varje enskild patient har rätt till medicinsk och odontologisk (munhälsa) bedömning och får inte hindras av vårdinstansens kassa eller reception, och heller inte via remisser som avvisar utan individuell bedömning.
Asylsökande patienter identifierar sig med ett LMA-kort eller intyg från Migrationsverket – asylkvitto – som visar att asylansökan är inlämnad. Kvittot får inte vara äldre än 14 dagar. Efter avslag har patienten inte längre ett LMA-kort (alternativt har ett kort som löpt ut). Papperslösa kan enbart meddela sin status med ord, vilket ska accepteras av vårdpersonal utan att ifrågasättas. Om patienten inte kan styrka sin status ska vårdpersonalen upprätta en journal med reservnummer.
Viktigt att tänka på - som legitimerad personal tillkommer ansvar för den egna bedömningen i ett patientärende och av rätten till vård. Det betyder att det inte går att skjuta ansvaret på någon annan, vid till exempel upptäckt av missförhållanden ingår skyldighet att ta detta vidare. Undersköterskor och tandsköterskor har inte samma ansvarsgrad.
Lagen om mottagande av asylsökande – LMA (1994:137) slår fast att staten finansierar vård för asylsökande och varje region finansierar papperslösas vård. Oavsett vem som finansierar är vårdpersonal i sin yrkesroll också myndighetspersoner. Med det följer ett lagstadgat ansvar, att till exempel erbjuda tolk – något både patient och personal har rätt till.
Plattform för hälso- och sjukvårdens prioriteringar
Svenska Läkaresällskapets plattform beskriver tre etiska principer som ska styra hälso- och sjukvårdens prioriteringar.
Först tillämpas människovärdesprincipen som fastslår alla människors lika värde och rätt till sjukvård oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Därefter följer behovs- och solidaritetsprincipen - vårdens resurser bör fördelas efter behov - och sedan kostnadseffektivitetsprincipen. Enligt den sistnämnda bör det finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder.
Rangordningen betyder att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går för kostnadseffektivitetsprincipen. Det innebär bland annat att svåra sjukdomar går före lindrigare även om de svåraste tillstånden kostar väsentligt mycket mer.
Viktigt att påminna om är också att all vård ska ges enligt vetenskap och beprövad erfarenhet (säger patientlagen och patientsäkerhetslagen) och på likvärdiga grunder, oavsett patientens juridiska status. Om patienten nekas vård ska denna bedömning motiveras i journalen.
Sverige följer FN:s deklarationer och andra konventioner
Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som, liksom övriga mänskliga rättigheter, gäller alla personer som vistas inom ett lands geografiska område oberoende av migrationsstatus eller medborgarskap. Detta (tillsammans med vårt medlemskap i EU) innebär att vi, inom vård, omsorg och tandvård, har ett ansvar för människors hälsa och deras tillgång till vård.
Vad säger Smer?
Enligt Smer (Statens medicinsk-etiska råd) och deras rapport ”Vård för personer utan permanent uppehållstillstånd" saknas juridiskt stöd i flera led för att på förhand frånta en grupp eller individ tillgång till vård på grund av oviss migrationsstatus eller ovisst medborgarskap.
Rapporten tillkom efter att läkare bett Smer om vägledning i etiskt svåra situationer, som osäkerhet kring förutsättningarna till nödvändig eftervård för patienter som riskerar utvisning. Rapportens fokus är organtransplantation men även andra behandlingar berörs.