Slutrapport: Hur mår sverigefinnar i Stockholm?

Vi har undersökt hur sverigefinnar i Region Stockholm ser på hälsa och välfärd, särskilt psykisk hälsa. Vilka är gruppens erfarenheter av hälso- och sjukvård? Och hur vill gruppen att vården ska utvecklas?

Projektets övergripande syfte är att stärka Region Stockholms förutsättningar till god och jämlik vård för den sverigefinska befolkningen.

Enligt forskning tenderar den kroppsliga och psykiska hälsan hos Finlandsfödda i Sverige – som grupp – vara sämre än Sverigeföddas. Även Finlandsföddas barn – den så kallade ”andra generationen” – har ofta sämre hälsa än barn med Sverigefödda föräldrar. Man vet däremot inte så mycket om sverigefinnars subjektiva erfarenheter av hälsa och vård, vad hälsoskillnaderna beror på och hur gruppens hälsa skulle kunna förbättras.

– Vi har gjort djupintervjuer med 20 sverigefinnar (17 kvinnor och tre män) mellan 25 och 78 år i Stockholms län, säger Mattias Strand på Transkulturellt Centrum. Deltagarna är Finlandsfödda personer samt sverigefinnar ur ”andra generationen” och ”tredje generationen", som alltså är födda här.  

Sex viktiga huvudteman för våra deltagare

I analysen av intervjuerna identifierades sex huvudteman som var viktiga för deltagarnas upplevelser av hälsa och ohälsa: 1) sverigefinsk identitet, 2) språk, 3) att förhålla sig till fördomar och diskriminering, 4) erfarenheter av krig, 5) egen hälsa och vårderfarenheter, och 6) behov inom vården.

Att Sverige har väldigt liten medvetenhet om Finlands historia av krig och förödelse under 1900-talet är något som slagit Mattias under projektets gång.

– Detsamma gäller vår insikt i hur detta påverkat det finska samhället och efterföljande generationer, säger Mattias. Många av våra deltagare ser dessa erfarenheter som en tämligen självklar bidragande orsak till psykisk ohälsa hos sverigefinnar – som nog ofta glöms bort i ett svenskt sammanhang.

Publicerad 2024-04-17