Skriv ut den här sidan

Psykisk ohälsa hos barn

En migration eller flykt kan innebära stora påfrestningar för barn. Traumatiska händelser, separation från familj, avbruten skolgång och lång väntan under asylprocessen, kan öka risken för att utveckla psykisk ohälsa.

För att stärka ett barns motståndskraft är centrala faktorer bland annat känslomässigt och praktisk stöd från föräldrar eller andra viktiga vuxna, en fungerande skolgång och en meningsfull fritid.

När besvären håller i sig, leder till ett lidande eller får stor inverkan på vardagen, kan det handla om tillstånd/sjukdomar som behöver bedömning och behandling från primärvården eller psykiatrin. 

På denna sida samlar vi information om vad som är sjukvårdspersonal kan göra för att stödja barns psykiska hälsa.

 

 

Ensamkommande barn och ungdomar - en vägledning

Riktat till primärvården och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar inom Stockholms läns landsting. 

Webbutbildning Migration och familj

Utbildningen riktar sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med barnfamiljer som har migrerat. Utbildningen är gratis och framtagen i samarbete med Socialstyrelsen. 

Utbildningen består av delarna:Migrationens påverkan på familjen, Barn som anhöriga, Psykisk hälsa hos barn och Vad kan jag göra som personal?

Utbildningsfilmer från Landstinget i Västernorrland - för medarbetare inom primärvården och vid asylboenden

När ska barn som kommer till Sverige söka hjälp från BUP?

Information från BUP-kliniken i Stockholm

Psykiatriskt arbete med barn och unga i migration. Vad behöver man tänka på?

En rapport från Bup Stockholm. 

Apatiska barn - ett tillstånd som kräver samarbete

Läs artikeln av Lars Joelsson, barnpsykiater och ordförande, Svensk Förening för Barn- och Ungdomspsykiatri. 

Senast ändrad: 2017-04-04