Skriv ut den här sidan

Vanliga frågor & svar

F. Varför heter det Transkulturellt Centrum?

S. Ordet transkulturellt syftar på att mycket av vårt arbete handlar om kulturmöten, om att försöka förstå varandra även när vi har olika språk, religion eller kulturella traditioner. Vi arbetar med att överbrygga olikheter och hitta en gemensam förståelse. Centrum handlar om att vi är ett kunskapscentrum som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting.

F. Håller ni föreläsningar och utbildningar även för verksamheter utanför sjukvården i Stockholm?

S. Vi arbetar mot hela Stockholms läns landsting, både landstingsdrivna och privata vårdgivare. Vi har även ett samarbete med kommuner, skolhälsovård och arbetsförmedling. När det gäller asylsökande och papperslösa så är vi även ett utbildnings- och konsultstöd för tandvården. Vi får många frågor från vårdpersonal i andra landsting. De är välkomna till våra utbildningar men vi har svårt att åka iväg och ha utbildningar utanför Stockholmsområdet. Ett tips till personal utanför Stockholm är att gå någon av våra webbutbildningar, se högerkolumnen.

F. Känner ni till en psykolog eller kurator som pratar somali? Jag vill gärna ha kontaktuppgifter till flerspråkiga psykologer.

S. Det är få eller inga psykologer eller kuratorer som är flerspråkiga och i sin tjänst kan utföra bedömningsarbete eller samtalskontakter på uppdrag av andra. Däremot går det oftast bra att be en kollega om råd eller konsultation för det egna arbetet.

F. Min syster lider av depression och jag undrar om det finns möjlighet att hon får en behandlingskontakt hos er?

S. Vi kan ge dig tips om var din syster kan söka hjälp. Men det blir inte hos oss då vi inte har någon egen mottagning eller kliniskt arbete på centret.

F: Jag är orolig för att min patients problem kan vara relaterat till hederskultur. 

S: För att undersöka vidare kan man ställa frågor kring vilka inskränkningar eller begränsningar som patienten upplever att hens familj sätter. Även om patienten mår dåligt så är det inte säkert att patienten skulle beskriva att hen är begränsad eller lever i en hederskontext. Ibland behöver man ställa mer konkreta frågor. Frågorna får anpassas efter ålder. Exempel på frågor du kan ställa är:

  • Vilka regler finns för dig i din familj? Gäller samma regler för flickor och pojkar?
  • Vad händer om du skulle bryta mot reglerna?
  • Vilka konsekvenser får det för dig och familjen om du skulle bryta mot reglerna?
  • Måste du ljuga om pojkvän/flickvän?
  • Hur pratar man i din familj om det som man uppfattar är annorlunda (t ex homosexualitet)?

Det kan vara viktigt att skaffa sig en uppfattning om det finns en hotbild och hur akut den är, till exempel genom att ställa frågor kring rädsla, om vem som förtrycker och om det finns behov av skydd. Det kan också vara till hjälp att undersöka i vilken utsträckning patienten kan röra sig utanför hemmet och skolan.
ORIGO Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld – kan kontaktas direkt av den unge själv men också av professionella som möter unga som är utsatta för hedersvåld. Origo Stockholm är specialiserade på dessa frågor. På centret arbetar kuratorer, barnmorska och polis. www.origostockholm.se
För ytterligare kunskapsinhämtning för professionella finns det nationella kompetensteamet i Östergötland. www.hedersfortryck.se

Senast ändrad: 2016-04-05