Psykosocialt stöd viktigt i mötet med flyktingar

Att psykosocialt stöd är en fråga som engagerar blev tydligt på vår utbildningsdag i ämnet tisdagen den 15 november.

 - Det psykosociala stödet hjälper människor att återhämta sig efter en kris som har omkullkastat hela deras liv. Det både förebygger och läker och minskar risken för psykisk ohälsa, inledde dagens moderator Elisabeth Bakke, psykoterapeut och kurator på Transkulturellt Centrum

Vad händer i våra hjärnor när vi utsätts för ett trauma? Utifrån begreppet traumabehandling beskrev psykiatriker Ghassan Chala bland annat behovet av inre och yttre stabilitet. Inre stabilitet handlar exempelvis om att känna trygghet och tillit medan yttre stabilitet har att göra med basala behov såsom bostad, försörjning och familjeåterförening. Ghassan förklarade svårigheten för hjärnan att ta hand om traumatiska upplevelser. Obearbetade traumatiska upplevelser gör oss splittrade, dissassociativa och innebär att det blir svårt att klara av vardagliga sysslor.

 - Vad händer när man hamnar i sådana situationer som ingen människa borde behöva uppleva? När man ser döda människor omkring sig och ser nära och kära utsättas för tortyr?

Rädsla för myndigheter

Emma Envall Ryman är socionom och arbetar tillsammans med Ghassan Chahla på Röda korsets Center för krigs- och tortyrskadade flyktingar. Hon arbetar specifikt med psykosocialt stöd för flyktingar med tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd.

 -  Det som kan försvåra situationen för många är förutom praktiska problem som försörjning och bostad även ibland en rädsla för myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen.  Myndighetspersoner kan ofta förknippas med negativa minnesbilder från hemlandet.

Genom ett individanpassat och strukturerat psykosocialt stöd kan dock många patienter gradvis skapa sig ett gott liv i Sverige, menar Emma.

Våga fråga och våga berätta!

Att hitta ett sammanhang, en känsla av tillhörighet och en existentiell mening är för många en viktig del i processen att finna sig tillrätta i en ny kultur. Ulla-Karin Nyberg är psykiatriker och har lång erfarenhet av kontakt med närstående till personer som har tagit självmord. Även dessa anhöriga vittnar ombehovet av psykosocialt stöd – både praktiskt och känslomässigt. Ulla-Karin Nyberg:

 -  Jag träffade en hitflyttad sydamerikansk kvinna som ville erbjuda sig att diska eller hämta barn hos en granne som precis hade förlorat ett barn genom självmord. En annan granne avrådde henne - med orden att man inte skulle ”störa” utan i stället låta de sörjande föräldrarna ta kontakt.

Det är just denna tystnad och rädsla för att inte våga hantera sorg och svåra situationer som vi måste bryta, menar Ulla-Karin och drar paralleller till hur många nyanlända upplever sin situation i Sverige.

 -  Glädje och sorg går in i varandra och vi måste lära oss att förhålla oss till det så att inte tystnaden smittar. 

Ensam inte alltid stark

Ulla-Karin menar att vi i Sverige ofta pratar i termer av ”jag” medan man i många andra kulturer snarare tänker ”vi”. Uttryck som Ensam är stark och böcker om hur man bygger upp sitt jag och sin självkänsla har fått starkt fäste.
-  Men man bygger upp sin självkänsla i kontakten med andra människor. I Sverige ser vi det ofta som att vi har ett individuellt ansvar för att hitta lösningar – medan många andra nationaliteter ser det som att man hjälps åt och hittar lösningar gemensamt.

Ulla-Karin menar att de finns frågor att ställa som kan ge hopp och leda människor framåt i den riktning de önskar såsom
– Vad har hjälpt dig att leva hittills och varifrån hittar du din kraft?

Det gäller att hitta symboler för hopp som personen ifråga känner är sanna för dem, menar Ulla-Karin.  

Kyrkan blir en trygghet

”Kyrkan blev alltså vägen in i Sverige. Jag mötte Sverige genom kyrkan och människorna där”. Så beskriver en person sin väg in i Sverige.  Kristina Hellqvist är handläggare för flykting- och integrationsfrågor i Svenska kyrkan och berättar om kyrkans, och andra trossamfunds, roll för många nyanlända. Hon berättar om att kyrkan fyller många funktioner för nyanlända som söker sig dit.

 Religiösa riter som bön och nattvard kan ge en känsla av hopp, trygghet och ingekänning. De kan bli ett sätt att hantera smärtan i det man har varit med om.  Kyrkan är också ett sätt att knyta kontakter, få hjälp med myndighetskontakter och på så sätt komma in i samhällslivet. 

 - Många upplever kyrkan som ett ställe där människor är snälla, berättar Kristina.  

Rutiner viktigt

Anne-Le Morville är arbetsterapeut och lektor vid Professionshöjskolen Metropol i Danmark. Hon berättade om hur tärande det kan vara att vänta på ett besked om uppehållstillstånd och om vikten av att ha en fungerande vardag med dagliga rutiner.  Hon hänvisar till aktuella studier i Danmark som visar att ju längre man bor i en flyktingförläggning, desto sämre blir både den fysiska och psykiska hälsan.

 Madeleine Bång är verksamhetschef på Madang - ett boende för ensamkommande ungdomar. Hon bekräftar behovet av struktur och ordning för denna grupp.

 –  En del av dessa ungdomar kan ha svårt att hantera den ”frihet” de plötsligt får i Sverige om de kanske tidigare är vana vid att bli hårt kontrollerade i hemmet.  Vi har till exempel infört en uppskattad rutin med att en ”mormor” besöker oss ofta och lagar mat och läser läxor med ungdomarna.

Jenny Johansson som är arbetsterapeut inom Norra Stockholms psykiatri berättade om svårigheten om att nå ut till närstående till patienter med psykisk ohälsa kunde bristfällig svenska.

- På min tidigare arbetsplats på Huddinge psykosmottagning hittade vi en form för att informera på ett samlat sätt till närstående men det krävdes uthållighet och envishet för att kunna möta deras behov av information på rätt sätt.

Bortglömd grupp

Joakim Lindqvist är distriktsläkare på Transkulturellt Centrum med lång erfarenhet av att arbeta ute i primärvården. Han drog en parallell till den situation vi befinner oss i nu genom att jämföra den med äldre patienter med traumatiska minnen från händelser långt tillbaka i tiden, till exempel äldre med erfarenheter från andra världskriget.

– Dessa äldre kan lätt glömmas bort och ibland vara i stort behov av psykosocialt stöd.

Under dagen kunde vi skönja en tydlig röd tråd när det gäller behovet av psykossocialt stöd. Vi behöver trygghet i form av bostad, försörjning och rutiner,

Men tydligast var nog att vi människor behöver varandra.

Bildtext: Ghassan Chala, psykiatriker

Av Lucienne Fredriksson