Skriv ut den här sidan

Kulturformuleringen i fokus

Att kulturformuleringen är ett användbart verktyg inom psykiatrin blev tydligt under vår workshop den 2 december. Men den inbjudna expertisen väckte även frågor kring utmaningar och svårigheter med metoden.

Kulturformuleringen är, enkelt uttryckt, ett stöd  vid transkulturell psykiatrisk diagnostik. Den  finns i den psykiatriska diagnoshandboken DSM-5 en intervjuguide som kallas för en kulturformuleringsintervju, förkortat KFI. 

KFI innehåller frågor kring patientens syn på sina problem, situation, förväntningar på vården och möjligt stöd. KFI kan användas som ett komplement till den övriga diagnostiken och är särskilt användbar i transkulturella situationer.

Sofie Bäärnhielm är psykiatriker och enhetschef på Transkulturellt Centrum:

 - Tanken med kulturformuleringen är att man i samband med psykiatrisk bedömning gör en intervju kring vissa områden som man kompletterar den ”vanliga” basutredningen med.  Ibland behöver man få en uppfattning om patientens kulturella och religiösa sammanhang. Hur tänker patienten själv kring sin sjukdom och orsaken till den, 

Inte enbart om etnicitet

Detta diagnosstöd används inte enbart om patienter med migrationsbakgrund utan kan användas i situationer där man tror att patientens kulturella sammanhang kan ha betydelse.

 - KFI är ett användbart redskap för att förstå patentens problem och situation och resurser  – men ibland har vi också fått ändra ställd diagnos efter KFI, menar Sofie.

Valerie DeMarinis är psykolog och professor i religionspsykologi i Uppsala och gästprofessor i psykisk folkhälsa i Umeå. Hon gav oss en överblick kring religionens roll inom olika delar av världen.  Valerie beskrev hur Sverige, till skillnad mot stora delar av världen, är ett starkt sekulariserat land där religionen har förhållandevis litet utrymme i samhället. Hon hänvisade till fallstudier som visade att psykiatriker i Sverige hellre använder sig av begreppet ”existentiell mening” när de närmar sig patienten utifrån kulturformuleringen.

 - Begreppet beskriver en kategori av information som alla patienter har, men innehållet kan variera allt från traditionell religion, personlig andlighet till ateism. Existentiell mening ger information om: vad som viktigt i livet, vad är grunden för hopp, och vilka handlingar (riter, symboler) engagerar sig patienten i. 

Att inte utgå ifrån sin egen uppfattning

Michael Ioannou, verksam som psykiatriker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, pratade om “andra persons-perspektiv” i förhållande till att utgå från andra sätt att ställa frågor. Den intervjumetod som Michael förespråkar innebär att man som kliniker ”ställer sig litet utanför”, neutraliserar sin egen livsvärld och tar en paus från sig själv – för att på så sätt lättare kunna sätta sig in i patientens situation.

- Det här sättet innebär att man ofta får en delad berättelse som är resultatet av en dialog.

Joakim Lindqvist är distriktsläkare på Transkulturellt Centrum och beskrev att det kan finnas en problematik att få allmänläkare att intressera sig för KFI och använda sig av metoden i konsultationen.

- Hur ska vi göra för att få in KFI som en naturlig del av konsultationen i primärvården?

Mona Chamoun är psykolog och även hon arbetar vid Transkulturellt Centrum. Hon delade med sig av sin erfarenhet genom en patientberättelse där religionens roll för en specifik patient blev en del av förklaringen till hans situation – och därmed kunde han få rätt typ av behandling.

Aron Hagelby Odbratt, läkarstudent vid KI och Malin Idar Wallin, Norra Stockholms psykiatri berättade om ett pågående forskningsprojekt om kulturformuleringsintervjun.

Exempel från Hong Kong

Wan Kam är ST-läkare inom Psykiatri Nordväst med erfarenhet av användning av KFI samt  med erfarenhet av en auskulationsplacering på ett psykiatriskt sjukhus i Hong Kong. Hon beskrev en sjukhuskultur i Hong Kong som på flera sätt skiljer sig från den svenska – med flera patienter i samma undersökningsrum, en annan inställning till sekretess och en mer aktiv roll av anhöriga.  Hon beskrev också svårigheten med att ställa öppna frågor som ”Varför tror du att detta händer dig” eller ”Vilken typ av hjälp tror du skulle vara av störst nytta för dig?”

 - Mentaliseringsförmåga och förväntningar hos patienten behöver uppmärksammas. Korta och konkreta frågor och förmåga att anpassa frågorna efter patienten, är viktig menar Wan. 

Via videolänk från Kalifornien berättade professor Francis Luom forskning och kliniska erfarenheter om KFI med fokus på den kompletterande intervjun som kan användas som stöd för diagnostiska samtal kring religion och andlighet. Han gav också exempel på vad som kan försvåra kontakten mellan en läkare och patient utifrån KFI.

 - Om patienten är starkt troende och praktiserande inom sin religion och läkaren är uttalad ateist eller agnostiker, rnaliseras.

Under dagen möttes psykiatriker, psykologer, kuratorer och andra vårdyrken. Alla med erfarenhet av att använda sig av KFI i någon utsträckning.  Kanske kan man sammanfatta den samlade erfarenheten genom att citera Roberto Lewis–Fernández, psykiatriker och en av initiativtagarna till kulturformuleringen:

 - CFI is a meaning making assessement tool.

Text
Lucienne Fredriksson 

På bilden
Valerie DeMarinis, en av dagens föredragshållare.