Skriv ut den här sidan

Ibland krockar etiken med lagen - menar experter

I en paneldiskussion hos oss på Transkulturellt Centrum samlades i början av november experter inom olika delar av vården i en paneldiskussion kring frågeställningen om alla patienter har samma rätt till vård?

I takt med tilltagande migration ställs vården allt oftare inför frågeställningen om alla patienter har samma rätt till vård? Rätten till vård räknas som en mänsklig rättighet men ibland krockar etiska riktlinjer med lagen. Dessutom tillämpas Lagen om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, SFS 2013:407 olika beroende på vilket landsting man tillhör. Den samlade inbjudna expertisen var dock enig.

- Vårdpersonalen ska få ägna sig helt åt vård och inte behöva göra juridiska avvägningar.

Att erbjuda vård och tandvård till icke medborgare är omdiskuterat. För de som är asylsökande, nyanlända, EU-migranter, anhöriginvandrare eller papperslösa gäller olika regler och förutsättningar kring tillgången till vård och tandvård.

Det finns distinktioner i lagen mellan vilken typ av vård som alsylsökande och papperslösa är berättigade till i förhållande till vilken vård som nyanlända har rätt till. När man har ett uppehållstillstånd, tillfälligt eller permanent, får man per automatik rätt till full hälso-, sjukvård och tandvård - under förutsättning att man låter folkbokföra sig. Dock har asylsökande och papperslösa barn alltid rätt till samma vård som alla andra folkbokförda barn i Sverige.

 I ett kvällsseminarium den 8 november samlades en sakkunnig panel under rubriken Hälsa och Mänskliga Rättigheter - är vård och tandvård viktigt?

I panelen:

Frida Johansson Metso, psykolog, Röda Korsets Center för torterade flyktingar
Inger Torpenberg, sakkunnig i etik – Svensk sjuksköterskeförenig
Håkan Jörnehed, landstingsråd, SLL och Eliot Wieslander, Generalsekreterare för Läkare i Världen

I publiken fanns kuratorer, administratörer inom sjukvården, läkare, sjuksköterskor, en Europarätts-jurist och annan vårdpersonal.  Charlotte Jörnland arbetar som kurator på ett skyddat boende för kvinnor där många är papperslösa:

 – Jag möter kvinnor som har blivit våldsutsatta och som har ”fallit mellan stolarna”. Ofta har de kommit hit genom så kallad anhörighetsinvandring. Deras tillfälliga uppehållstillstånd har upphört och inte förnyats. I min roll är det viktigt att känna till vilken typ av vård de har rätt till.

Sex landsting erbjuder utökad vård

Det har visat sig att landstingen tillämpar lagen på olika sätt. Sex landsting – Östergötland, Sörmland, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg erbjuder en utökad vård till asylsökande och papperslösa. 

Odla mod

Inger Torpenberg från Svensk Sjuksköterskeförening berättar om de etiska riktlinjer som sjuksköterskor över hela världen har att luta sig mot – The Inernation code of Ethics for Nurses – The ICN Code. 120 länder står bakom dokumentet som är en tydlig etisk riktlinje i mötet med patienten.

 – Vi vill stärka sjuksköterskornas mod.  Det är inte alltid så lätt att följa etiska riktlinjer och se till patientens bästa ute i vårdens verklighet – där man också måst se till helheten.

Inger berättar vidare att de mänskliga rättigheterna ska vara sjuksköterskornas främsta rättesnöre som inte får stå tillbaka för lagar.
 – Det är här det krockar ibland, säger hon.

Stoppad i receptionen

Håkan Jörnehed som är landstingsråd för Vänsterpartiet exemplifierar hur lagen och etiken ibland krockar.

- Det går oftast bra när man väl möter vårdpersonal men det har hänt att patienter har blivit stoppade i receptionen. Det verkar fungera bättre på större vårdinrättningar och akutmottagningar än på mindre. Personalen i receptionen vet inte alltid hur de ska registrera dessa patienter och det är där problemet ibland uppstår.

Visst godtycke

Eliot Wieslander är generalsekreterare för Läkare i Världen som är en människorättsorganisation – en del av den världsomspännande franska organisationen Médecins du monde.  I Sverige driver organisationen frågan om vård och hälsa för utsatta EU-medborgare och papperslösa.  Läkare i världen hjälper, vårdar och vittnar mot överträdelse mot de mänskliga rättigheterna.

Eliot Wieslander:
 - Det är så många faktorer som påverkar vilken vård och vilket bemötande dessa grupper får.  Inte bara vilket landsting man bor i utan även vem som svarar i telefon eller vem som tar emot i receptionen.

De flesta som nekas vård är EU-migranter, oftast inte asylsökande, menar Eliot.
 – Jag har fått rapporter om olagliga aborter till följd av att dessa kvinnor inte har råd att betala.

Plågsamma minnen försvårar asylprocess

Frida Johansson Metso arbetar som psykolog på Röda Korsets center för torterade flyktingar. Centret bildades för att möta Tortyrkonventionens krav på rätt till rehabilitering för torterade flyktingar.

 – Personer som har överlevt tortyr har en ganska kraftig rättighetsbas – men detta område har litet utrymme i svensk lagstiftning, Dessutom har vi inom vården i Sverige ofta svårt att identifiera tortyrskador. 

Frida berättar att personer som lider av posttraumatisk stress ofta har svårare att klara av en asylprocess – eftersom man gör allt för att undvika de mest plågsamma minnesbilderna.

 –  När man har posttraumatisk stress är minnet fragmenterat och det blir svårt att berätta sin historia från A till Ö – på det sätt som Migrationsverket vill.

 Många av dessa personer har även tortyrskador på sina tänder - något som bekräftas avkvällens moderator Carin Klefbom på Transkulturellt Centrum. 

 – Jag är tandhygienist och varannan vecka arbetar jag gratis på en klinik i Göteborg. Patienterna får information om kliniken via mun-mot-mun-metoden. Ofta får jag sitta och prata med dem i en timme innan de tillåter mig att titta på deras tänder.

Men det finns hopp

Panelen vittnar om nya utmaningar inom vården men alla är lika eniga om att det finns stort hopp. Eliot Wieslander:

 –   De mänskliga rättigheterna har stor kraft för alla som arbetar inom vården. Viljan och längtan är den starkaste drivkraften hos nästan all vårdpersonal.  Vi vet att vårdpersonalen oftast tillämpar de mänskliga rättigheterna väldigt praktiskt och konkret!

 

Text Lucienne Fredriksson