Från ensamkommande barn till ensamkommande vuxen

Oro för familjemedlemmar, sömnsvårigheter, dålig aptit och ångest. Dessa symtom löpte som en röd tråd genom de fallbeskrivningar och presentationer som togs upp under vår utbildningsdag inom kompetensprogrammet FET – Flykt, exil och trauma. Men goda möten med vårdpersonal, lärare, gode män och personal på boenden ger också stort hopp för de ensamkommande ungdomarna på deras väg in i vuxenlivet.

Karima Assel, barn och ungdomspsykiatriker, och Frida Johansson Metso, psykolog, från Transkulturellt Centrum höll ihop utbildningsdagen som var riktad till medarbetare inom både barn- och vuxenpsykiatri. Karima berättar att ensamkommande barn är en utsatt grupp när det gäller psykisk ohälsa med en hög frekvens av PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), depression och ångest.

Anders Sundqvist är jurist och arbetar på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Han berättar att 2015 sökte över 35, 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Antalet sjönk sedan kraftigt 2016. Han beskriver konsekvenserna av att den nya lagstiftningen med den så kallade ”Begränsningslagen” ändrar huvudregeln från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd. 

Barnens asylrättscentrum bevakar barnens intressen

Inom ramen för Rådgivningsbyrån startade i oktober 2016 Barnens asylrättscentrum i form av ett projekt - Barnens asylrättscentrum. Syftet är att tillvarata barns rättigheter i asylprocessen, säkerställa att barn och ungdomar får juridisk rådgivning och information om sina rättigheter. Ambitionen är också att förhindra att barn sänds tillbaka till situationer där de riskerar att utsättas för våld och kränkningar, har Rådgivningsbyrån beviljats bidrag från Drottning Silvias stiftelse, World Childhood Foundation, för att starta en mottagning för barn.

Gruppgemenskap för afghanska pojkar

Från BUP i Farsta medverkade Ingela Svedérus, enhetschef, Nasim Hanie Hoseini, ST-läkare, och Alejandra Borquez Alvarez, kurator. De berättat bland annat om en pilotomgång med en grupp för ensamkommande afghanska pojkar. I sina individuella utvärderingar berättade pojkarna att de kände sig trygga i gruppen och gärna skulle rekommendera en sådan grupp för sina kompisar. 

Brist på tillit

Mikael Billing är enhetschef och psykolog på BUP Asylpsykiatrisk enhet. Mikael beskriver att många av de ensamkommande som han möter har svårt att känna tillit i mötet med psykologer eller annan vårdpersonal.
 – Ett gemensamt drag för dessa barn och ungdomar är en känsla av maktlöshet, identitetslöshet och oro.  Redan vid första tillfället behöver vi ge feedback i form av att återge vad vi hört att ungdomen har berättat, hur vi uppfattar ungdomens svårigheter, behov och på vilket sätt som vi kan hjälpa.

Inifrån-perspektiv

Maria Sundvall är psykiatriker på Transkulturellt Centrum med stor erfarenhet med att arbeta med suicidala patienter. Maria berättar att det finns forskning som visar att det finns en högre risk för suicid bland asylsökande och att stressen i asyl-situationen är en av flera bidragande faktorer. Hon betonar vikten av ett ”inifrån-perspektiv” och utforska det subjektiva kring varför vissa personer blir suicidala

Våga fråga om missbruk

Om missbruk bland ensamkommande pratade Maria Ringertz, psykiatriker på BUP Asylpsykiatriska enhet.
 – Ännu finns ingen statistik kring förekomsten av missbruk i denna grupp i Sverige men vi vet att många av de ensamkommande har riskfaktorer för att hamna i missbruk, såsom psykiatrisk problematik och bristfälligt nätverk. 
På Maria Ungdom ser man att förekomsten av ensamkommande som kommer in akut har ökat markant de senaste åren, och precis som bland andra ungdomar är cannabis och alkohol de vanligast förekommande drogerna. Maria understryker betydelsen av att våga ställa raka frågor till dessa patienter och att prata om missbruk på ett öppet och icke-dömande sätt.
 – De har inga föräldrar som vägleder dem. 

Stänga av känslor

Björn Wrangsjö är barn- och ungdomspsykiatriker med lång erfarenhet inom yrket. Han berättar vad som kan hända med identitetsutvecklingen hos de ensamkommande barnen. Ibland kan de uppleva att de ”flyter runt utan kompass” i det nya landet. Självkänslan blir svag och de har svårt att hitta en riktning.

Den nya svåra, och osäkra, situationen på egen hand i ett annat land medför att de ibland reglerar sina känslor genom att ”stänga av känslorna”.
 – För vissa kan det ibland vara svårt att öppna upp känslorna igen, berättar Björn.

Flickor kan vara särskilt utsatta

Monica Brendler Lindqvist, tidigare verksamhetchef på Röda Korsets Center för torterade flyktingar och hennes kollega Mario Morrone, psykoterapeut var dagens sita föreläsare. De berättar att det som är gemensamt för de unga som de träffar på centret är att samtliga har uppehållstillstånd – tillfälligt eller permanent. De berättar också att många av de unga flickor de kommer i kontakt med kan känna sig ”dubbelt utsatta”.

Specifikt för de flickor som kommer från Eritrea och Somalia är att de ofta bor hemma hos släktingar från hemlandet i Sverige. Hos släktingarna finns ibland vissa regler som gäller för familjens flickor som ibland kolliderar med den kultur som finns i skolan och i det övriga samhället.

Mario Morrone beskrev ett terapifall med en ensamkommande ungdom och de faktorer som bidrog till en positiv utveckling i terapin – till exempel att:
Terapeuten och ungdomen lyckades skapa ett klimat under samtalet så att det uppstår ett äkta möte, det vill säga att man som terapeut har en beredskap att låta sig påverkas känslomässigt. Mario menar att det också är viktigt att vara proaktiv, ta initiativ och i förekommande fall kontakta andra i patientens omgivning om patienten uteblir.

 - Det gäller att hålla en kontinuitet i kontakten och vara medveten om att ungdomarnas tidsperspektiv ofta skiljer sig från vårt.

Bland kursdeltagarna finns Wan Kam, ST-läkare i psykiatri. 
 – Det jag har fått lära mig i dag är användbart för mig eftersom jag träffar många unga i just denna grupp. De lever med mycket oro och det gäller att hitta sätt att stötta dem utifrån deras situation - så långt det är möjligt.  

På bilden: Wan Kam, specialistläkare och kursdeltagare

Om FET – Flykt, Exil och trauma

Utbildningen är en del av komptensutvecklingsprogrammet FET – Flykt, Exil och traumasom vänder sig till personal inom landstingspsykiatrin och privata aktörer med SLL-avtal. Kompetensutvecklingsprogrammet vänder sig till all personal inom psykiatrin i landstinget, både barn- och vuxenpsykiatri. Programmets upplägg består delvis av återkommande introduktionsföreläsningar som är riktade till samtliga personalgrupper, delvis av spetsutbildningar riktade till vissa yrkeskategorier eller med fokus på specifika metoder eller svårigheter. Utbildningarna är kostnadsfria för psykiatrins personal