Skriv ut den här sidan

Chefer lär sig mer om vård för nyanlända

Att det finns ett behov av att lära sig mer om vård för nyanlända och asylsökande blev tydligt under ett seminarium riktat till chefer och beslutsfattare inom vården. Tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ar rangerade vi ett seminarium den 30 mars med information inom ramen för det nationella programmet Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande.

Anna Ingmanson, chef för Närsjukvården, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen pratade om SLL:s roll i det nationella programmet och vikten av att skapa en god förebyggande hälsovård för dessa grupper - inte bara sjukvård.

Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKL, Sveriges kommuner och landsting, berättade om den nationella utbildningssatsningen och om flera av de frågor som kommer upp hos personal inom landsting och kommuner under resans gång. Till exempel: Vad är en normal stressreaktion efter en dramatisk flykt och vad räknas som psykisk ohälsa?

Ing- Marie Wieselgren
 - Det finns ingen enkelt svar för dessa frågor utan det gäller att kunna möta personen i den situation som han eller hon befinner sig i md all sin oro.

 Media har rapporterat om ett ökat antal självmord bland asylsökande och nyanlände – en bild som blev bekräftad av flera kommuner, berättar Ing-Marie.

 - Men här gäller det att göra insatser utifrån hela problematiken kring självmord - oberoende av om man är svensk medborgare, asylsökande eller nyanländ.

Ny flyktinggrupp från Turkiet

Mehrnaz Aram är handläggare för asylsjukvård på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Hon och hennes kollegor arbetar nära politikerna i landstinget och bidrar med sakkunskap inför beslut. Mehrnax berättat att de största flyktinggrupperna i nuläget är syrier, afghaner och somalier. Den nya grupp som har tillkommit är personer från Turkiet. 

Mental uppförsbacke och ökande missbruk

Mehrnaz beskriver tiden efter ankomsten till Sverige för dessa grupper som en ”mental uppförsbacke” som påverkar både den psykiska och fysiska hälsan – en naturlig konsekvens efter den ofta dramatiska resan över Medelhavet. Hon beskriver den oro och ovisshet som många lider av i väntan på besked om uppehållstillstånd – och om rapporter om ett ökande missbruk ibland ensamkommande barn. Mehrnaz menar att här måste man samarbeta över myndighetsgränser och se helheten.

Ann Johansson Olsson, distriktsköterska på Transkulturellt Centrum, berättade om de brukarinventeringar i form av intervjuer, enkäter och fokusgrupper som centret gör.  Frågorna kan till exempel gälla hur man bedömer ohälsa hos nyanlända och asylsökande och hur man hanterar de svar man får. Man väcker även reflektion kring frågor om migrationsprocessens inverkan på hälsan och hur det är att arbeta med tolk.

  • Brukarinventeringarna har visat att många efterfrågar kunskap kring exempelvis:
  • asylsökande och flyktingars livsvillkor, regelverk och hälsobehov
  • Kunskap kring transkulturell psykiatri, trauma och traumabehandling
  • Kunskap och stöd kring ensamkommande barn och ungdomars situation
  • Kunskap kring diskriminering och rasism
  • Kunskap kring kroppsuppfattning, smärta och motivation till fysisk aktivitet.

Sofie Bäärnhielm som är enhetschef på Transkulturellt Centrum berättade om centrets specialist roll inom dessa frågor och om en ökande efterfrågan på utbildning inom detta område.

Haibe Hussein är koordinator för hälskommunikatörerna i Stockholms läns landsting. Han berättade om värdet för nyanlända och asylsökande av att få relevant information kring hälsa på sitt eget språk av kursledare med liknande etnisk och kulturell bakgrund.

Bland deltagarna fanns bland andra enhetscheferna Mari Viklund från Ektorps vårdcentral och Nina Röjdemyhr från Husby-Kista BVC. De kände båda att de fick med sig användbar information.
 -  Vi kommer i kontakt med både patienter och närstående inom dessa grupper och känner att vi nu har fått med oss mer konkret kunskap! 

 

Av Lucienne Fredriksson

Uppdrag psykisk hälsa